Jämställdhetsstrategin

Resultat av jämställdhetsarbetet

Även om det fortfarande inte är helt jämställt i EU har det gjorts betydande framsteg de senaste årtiondena. Det beror framför allt på

• lagstiftning
• integrering av ett jämställdhetsperspektiv i all politik
• särskilda åtgärder för att främja kvinnors ställning.

En positiv utveckling är att allt fler kvinnor förvärvsarbetar och har bättre utbildning.

Könsklyftan på arbetsmarknaden kvarstår dock.  Kvinnor är fortfarande överrepresenterade inom lågbetalda sektorer och branscher och underrepresenterade i ledande positioner.

Färdplan för kvinnors rättigheter 

Den 7 mars 2025 antog EU-kommissionen en färdplan för kvinnors rättigheter med en långsiktig vision för jämställdhet, baserad på förklaringen om principer för ett jämställt samhälle och dess politiska mål (se bilagan till färdplanen). Den ska bidra till att upprätthålla och främja kvinnors rättigheter och ta itu med nya problem som kan äventyra jämställdheten, bland annat fördomar, diskriminering och våld via nätet. Färdplanen ska vägleda EU:s åtgärder för kvinnors rättigheter de kommande åren och utgör en grund för riktade rättsliga och politiska åtgärder i jämställdhetsstrategin för tiden efter 2025. Den ska också inspirera till jämställdhetsmedveten politik i andra kommissionsinitiativ. 

Kommissionen uppmanar övriga EU-institutioner, särskilt Europaparlamentet och rådet, att under 2025 godkänna förklaringen om principer för ett jämställt samhälle och att arbeta i enlighet med den. Även andra institutioner, EU-länderna, arbetsmarknadens parter, organisationer i civilsamhället och andra intressenter uppmanas att hjälpa till att genomföra färdplanens principer och mål och lägga fram åtgärder på lämplig nivå.

Jämställdhetsstrategin för 2020–2025

EU:s jämställdhetsstrategi ingår i von der Leyen-kommissionens löfte om ett jämställt EU. I strategin beskrivs de politiska mål och åtgärder som ska ge konkreta resultat på vägen mot ett jämställt EU till 2025. Målet är ett EU där alla – kvinnor och män, flickor och pojkar – i all sin mångfald fritt kan välja sin väg i livet, där alla har samma möjligheter att utvecklas och där alla kan delta i och leda vårt samhälle på lika villkor.

De viktigaste målen är att stoppa könsrelaterat våld och könsstereotyper, minska klyftorna på arbetsmarknaden, uppnå jämlikt deltagande i alla delar av ekonomin, åtgärda skillnaderna i lön och pension mellan könen, och minska könsskillnaderna inom omsorg och vård av barn och äldre och uppnå en jämn könsfördelning i beslutsfattandet och politiken. Strategin genomförs med hjälp av målinriktade åtgärder kombinerade med en starkare jämställdhetsintegrering och enligt den övergripande principen om intersektionalitet, dvs. att alla kvinnor är olika och kan utsättas för diskriminering av flera olika skäl. Fokus ligger på insatser inom EU, men strategin ligger också i linje med EU:s internationella politik för jämställdhet och kvinnors egenmakt.

Ett av strategins första resultat är kommissionens förslag till bindande åtgärder för insyn i lönesättningen som lades fram den 4 mars 2021. I maj 2023 antogs direktivet om insyn i lönesättningen. De nya reglerna ska se till att principen om lika lön för lika eller likvärdigt arbete, som skrevs in i fördraget redan 1957, också omsätts i praktiken.

Den 8 mars 2022 föreslog kommissionen ett nytt direktiv för att bekämpa våld mot kvinnor och våld i hemmet som ska omfatta hela EU.  Den 6 februari 2024 nådde Europaparlamentet och rådet en politisk överenskommelse om förslaget. Direktivet är den första EU-rättsakten som tar ett helhetsgrepp mot våldet mot kvinnor, ett problem som fortfarande är alltför utbrett. Direktivet kriminaliserar vissa former av våld mot kvinnor, både på nätet och i andra sammanhang. Det innehåller också åtgärder för skydd av brottsoffer och tillgång till rättslig prövning och stöd, t.ex. skyddade boenden, kriscentrum för våldtäktsoffer och telefonjourer.

En annan milstolpe är direktivet om en jämnare könsfördelning i bolagsstyrelser som ska se till att fler kvinnor väljs in i styrelserna för de största börsnoterade företagen i EU. Efter 10 års förhandlingar antogs direktivet slutligen den 22 november 2022. De nya reglerna ska bidra till att krossa glastaket i styrelserummen så att de många välkvalificerade kvinnorna i EU kan få ett toppjobb.

Sedan augusti 2022 har föräldrar och anhörigvårdare i EU rätt till balans mellan arbete och privatliv. I september 2022 lade kommissionen fram en europeisk strategi för vård och omsorg och nya mål för förskoleverksamhet och barnomsorg för att få in fler kvinnor på arbetsmarknaden. 

Den 8 mars 2023 drog EU-kommissionen i gång en kampanj mot könsstereotyper – #EndGenderStereotypes – som pågick under hela 2023. Målet var att få bort stereotyper som påverkar både män och kvinnor på olika områden, t.ex. karriärval, delat ansvar för hemarbetet och beslutsfattande.

I oktober 2023 anslöt sig kommissionen till Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och av våld i hemmet, den så kallade Istanbulkonventionen. EU är nu bundet av omfattande normer för att med ekonomiska bidrag, politik och lagstiftning förebygga och bekämpa våld mot kvinnor när det gäller straffrättsligt samarbete, asyl och non-refoulement och i sin offentliga förvaltning.

Hösten 2023 bildade kommissionen ett EU-nätverk för att förebygga könsrelaterat våld och våld i nära relationer,  där EU-länderna och berörda parter kan diskutera hur man bäst förebygger våld och utbyta kunskap och god praxis.

I december 2024 publicerade kommissionen en Eurobarometerundersökning om könsstereotyper som visade att EU-invånarna tycker att jämställdhet är bra för både kvinnor och män. Könsstereotyperna finns dock kvar på en del områden, men det varierar mellan länder och åldersgrupper.  

Årsrapport om jämställdhet

2025 års rapport om jämställdheten i EU är den tredje rapporten enligt jämställdhetsstrategin för 2020–2025. I rapporten görs en genomgång av hur långt EU och medlemsländerna har kommit i jämställdhetsarbetet. Man beskriver EU:s resultat på strategins fem prioriterade områden och lyfter fram inspirerande exempel från medlemsländerna och EU-finansierade projekt.

Läs tidigare jämställdhetsrapporter (det finns inga rapporter för 2016 och 2020)

Strategiskt engagemang för jämställdhet

Det strategiska engagemanget för jämställdhet 2016–2019 vägledde kommissionens arbete för fullständig jämställdhet under den tiden.

Det fanns fem prioriterade områden:

• Öka kvinnors deltagande på arbetsmarknaden och skapa samma möjligheter till ekonomiskt oberoende för kvinnor och män.
• Minska skillnaderna i lön, inkomster och pension mellan könen och på så sätt bekämpa fattigdom bland kvinnor.
• Verka för en jämn könsfördelning i beslutsprocessen.
• Bekämpa könsrelaterat våld och stödja och skydda offer.
• Främja jämställdhet och kvinnors rättigheter i hela världen.

Kommissionen slog fast mål och över 30 konkreta åtgärder för sitt strategiska åtagande. Man bekräftade också att jämställdhetsperspektivet ska genomsyra all EU-politik och alla finansieringsprogram.